så har jag hjälpt människor i olika situationer hit och dit... hjälpt folk som har det svårt eller nåt liknande..
nu i efterhand när minnet kommer tillbaka lite efter det som hänt för tre veckor sen då jag skada mig.

Börja ju med att jag skulle gå till jobbet, åt bra frukost, kaffe o gröt och ett ägg, lite nyttigt så :)

när jag kom halvvägs så börja jag känna att mitt blodsockerfall är dåligt, sen mörkna de till och jag svimma o ramla, därav min fraktur i axeln.
JAg minns jag hade folk bakom mig, och såg några framför mig i gångvägen.
men just vid den gångvägen (bakom sjukhuset ironiskt nog) är det ett kännt ställe där missbrukare, alkolister bor, det känns som nån tog mig för att va drogpåverkad så ingen brydde sig, för varför hjälpte ingen mig när jag ramla/svimma?
jag minns INGEN som stanna till o fråga hur jag mådde eller nån ambulans eller nåt.. INGEN.
ÄR världen så kall? bara för jag gick förbi ett sånt kvarter kl 10 på lördag förmiddag?
Jag hade verkligen stannat till om nån ramla/svimma, höra hur det är osv .. ringa ambulans eller nåt, det är ju lixom en självklarhet för mig även om de va en missbrukare eller vanlig frisk människa..
Eller va det bara att ingen "såg"?

Tre veckor har gått nu, har fortfarande ont speciellt tidigt på morgonen , 5-7:00 ungefär..
Solen skiner nu, ska ta mig en promenad...